Igår var det måndag vilket innebär att det inte är någon skola för storebror. En hel dag hemma med mamma och lillasyster vilket såklart är väldigt mysigt för alla men det är ju också ganska många timmar som ska sysselsättas. Dessa dagar brukar ofta bestå av film, böcker, lego, deg, måla, plocka äpplen, promenad mm. Och så en massa amning förstås. Och det är ofta där skon klämmer...
Dels för att alla aktiviteter blir inplanerade med hänsyn till lillasysters matintag och därför inte alltid när det passar storebror bäst och dels för att jag inte har möjlighet att engagera mig i hans lekar under de stunder jag sitter och ammar. För det mesta går det bra. Riktigt bra faktiskt. Men det händer såklart att storebror känner att han behöver sin mamma som mest under just de stunderna och då blir det gråt och stora, stora tårar som trillar nerför kinderna när jag inte släpper det jag har för händerna (dvs lillasyster) och ägnar honom min fulla uppmärksamhet.
Med tanke på detta är det riktigt uppskattat när vi får besök på just måndagar och igår kom barnens farmor på besök. Glädjen i storebrors ögon när någon leker med honom - kastar boll, pusslar, plockar äpplen mm - är obeskrivlig och skratt och glädjetjut avlöser varandra. Det busades såklart massor men det hanns också med en massa mys - både med storebror och lillasyster.
